torsdag 4 september 2008

Denna dagen ett liv...

...som farbror Melker i Saltkråkan brukade säga.

Idag har varit en sådan dag när man lika gärna kunde ha legat kvar i sängen...

Det börjar med att Liam och Ivan är förkylda. Alltså inget dagis för Liams del. Det var han inte missnöjd med, tvärtom. Förkyld och febrig = glass! Mmmm!

Så jag får iväg Isak och Minja med skolbussen, ger de andra frukost för att sen skjutsa Vilja till dagis. Därefter uträttar vi en massa ärenden på stan. = tråkigt!...( Liams kommentar )

För att hjälpa upp hans humör så svänger jag in till McDonalds. Vad skall man säga...they f*ck you at the drivethru!
Kan ni begripa att Enköpings McDonalds ALDRIG har maten färdig. Beställ, betala och" var god parkera på sidan av för att din cheeseburgare eller kycklingbitar eller Qp & co dröjer". They f*ck you at the drivethru!
Idag fick vi vänta 12 minuter på en cheeseburgare...fick själv gå in och hämta den!

Väl hemma så hinner vi inte mycket mer än att låta killarna få äta. Då ringer de från skolan och talar om att Isak ramlat ner från ett träd och slagit i ryggen. Såå, då hämtar vi honom, ordnar med skola och dagis så att tjejerna får vara kvar lite längre än vanligt, åker till läkaren för att kolla upp Isak´s rygg.
Det gick bra med den. Röd och svullen men inget brutet iallafall. Han kommer nog vara lite stel ett par dagar.

Hem och lämna av killarna. Fixa lite mellis till Isak. Sen iväg för att hämta tjejerna.
Lilla Loppan på sitt gnälliga humör...
Svängde in till Mians scrap o design för att handla lite saker till några swappar och MHV som jag är med i på Svensk Scrapbooking.
Handla två saker på ICA...Lilla Loppan skall krypa eller ligga på golvet och rulla...suck!

När vi sen kommer hem, kan jag konstatera att klockan redan visar middagsdags.
Vart tog dagen vägen??? Jag skulle ju scrappa... = (

Så vad kan man säga mer än - Denna dagen, ett liv.

Må gott där ute! Imorgon är en annan dag!

~ kram, Sophia ~

1 kommentar:

  1. "Vart tog dagen vägen??? Jag skulle ju scrappa... = ("

    Så känner jag varje dag och ändå har jag inga barn....bara ibland och han heter Peter och är 40 år ;o)

    men men tiden finns aldrig hur man än gör....

    kram Kat!

    SvaraRadera